Första omgången är spelad och det känns lite tomt. Resultaten är tyvärr ingen rolig läsning för den oinsatte. Var det det här vi ville när vi gick över till en elitserie? Vi får verkligen hoppas att resultaten var en engångsföreteelse men jag har svårt att se hur de tippade bottenlagen ska kunna hota någon på den övre halvan av serien. Istället för en jämnare serie fick vi en urvattnad serie. Där topplagen blir starkare och bottenlagen blir svagare. Lägg där till Kumla och Karlstad som möttes i första omgången, kan någon av dem hindra att bli överkörda av topplagen? Jag hoppas innerligt att mittenlagen visar klass och att vi slipper mer än ett stryklag i år.
Curtan anser att de inte är favoriter i år eftersom vi i Balrog själva tagit på oss favoritskapet. Jag skulle vilja säga att IKSU är mer favoriter än någonsin. Man har förstärkt truppen, har rutin av finaler och är regerande mästare två gånger om. Däremot funkar det helt ok för mig att vara "favorit". Har aldrig fattat varför det är så hemskt. Är det pressen man inte vill ha och inte klarar av? Jag anser att det är 5 lag som kan gå hela vägen. IKSU, vi, Pixbo, Rönnby och Falun. Varför ska man då satsa på något annat? 
Att ta på sig favoritskapet är inget man gör och sedan behåller det automatiskt, så Curtan får nog räkna med att det är både en och annan som kommer höja på ögonbrynet om IKSU inte skulle lyckas i år. 

Innebandymagazinet slog nog rekord i damartiklar i det senaste numret...NOT. Micke Karlsson i pilotbrillor och lite skåpmat om VM... riktigt "hett" måste jag säga.

SVT missade ju också ett gyllene tillfälle. Dampremiär, två föreningar som gått ihop till en, stundande VM för damer och ca 7-8 olika profiler att göra något om i hemmalaget. Researchen på SVT måste vara riktigt sömnig. Kanske måste vi ta på oss skulden, för jag undrar hur många föreningar som aktivt bearbetar media.

Japp det blev en ganska trevlig match i Botkyrkahallen. 12-3 på tre hela femmor. jag är nästan övertygad om att under hela min lååånga tid i balrog så har vi aldrig spelat på tre hela femmor i en hel elitseriematch. Å har vi gjort det så har vi definitivt inte lyckats med att hålla tempot uppe. Det gjorde vi igår och det kändes underbart.


Jag är nästan lite besviken över Endres insats. Den tidigare så frodiga satsningen framåt var sporadisk i gårdagens match. Enstaka anfall där man mest hoppades på att den som hade bollen skulle dribbla igenom själv och sen sprätta upp den. Däremot tror jag Endre kan bättre. Det kommer de säkert att visa lite längre fram i serien.

Synd att det är två veckor kvar till nästa match... Då blir det betydligt tuffare, när Pixbo gästar Botkyrkahallen.
Nya snygga dräkter har vi också, det är helt sjukt vad snygga vi är.

Jag fick frågan av innebandymagazinets utsända vad jag tyckte om dräkterna och om det inte kändes som Södertäljes färger. Självklart är det mycket Södertälje i dräkterna men så är vi också Balrog Botkyrka Södertälje. Det är viktigt att komma ihåg tycker jag. Även om truppen till större delen består av gamla Balrogtjejer så har vi faktiskt haft en sammanslagning.

Nog om det, nu ska jag och bölden Bengt njuta lite till av segerns sötma!

Se så fint det blev, jag är tyvärr inte med. Kul att en del ser jätteglada ut och en del ler knappt...

Är rätt nöjd med träningen igår, förutom sista 15 minuterna. Min femma hittade några fina kombinationer och satte några kassar. Jag blev så glad för ett av mina mål, det var länge sedan jag jublade på träning. Anledningen? Jo ett av mina utvecklingsmål handlar om att lära mig placera bollen bättre, så när det blir som jag vill och tänkt så blir jag sååå glad!

Att träna power-play en torsdag kl 20.45 blir ibland segt.

Skönt med fredag, har fått några filmer av min partner in crime -Gisse.

Söndag blir en spännande dag av många anledningar..

Det har jag nämligen just nu, en uppsvullnad i ansiktet som inte vill ge med sig. Funderar på att ta en tur till husläkaren. Kanske kan han/hon operera lite...

Ikväll är det träning som vanligt. Jag undrar om det kommer märkas att det är premiär på gång. antagligen kommer det smälla mer på tvåmålet för det brukar det göra.

Blev uppringd av en reporter för Zorronet i lördags efter matchen mot Falun. Har nu läst den färdiga texten.
jag blir nästan upprörd över den totala bristen på korrekturläsning på Zorronet. Så här två dagar senare har man korrigerat felen i texten. Den lilla svenskläraren inne i mig blir rabiat. Jag vet att jag själv inte skriver helt perfekt och gör faktiskt en del språkliga fel ibland, men jag är allergisk mot särskrivningar och användandet av "dom" istället för "de" eller "dem". 

"Tänker en del på gårdagen, detta kommer inte bli lätt"

Ja ska det vara någon blogg eller? Varför har jag bloggen? Vill jag att någon ska läsa detta? Det är saker som jag frågar mig hela tiden. När det är mycket på jobbet glömmer jag bloggen. Då försvinner timmarna iväg så snabbt.
Idag har varit min första hel-lediga dag sedan en månad tillbaka. Sommaren är tillbaka och en lunch på stan avslutades med en promenad längs skeppsbron hem till söder. Stockholm är världens vackraste stad. Jag har en otrolig tur som varje morgon får blicka ut över vattnet bort till skeppsholmen,djurgården och nationalmuseum.

Igår spelade vi match mot falun. Vi vann med 4-2 och det kändes som en säker seger. Eller säg så här, det kändes som om det fanns några växlar till att lägga i. Jag antar att Falun känner likadant. Hursomhelst så var det en småtrevlig match, det kändes nästan som om vi kunde fikat tillsammans i periodpauserna så någon större hets var det inte. 
Att serien börjar om en vecka känns sjukt konstigt. Här har man stressat i en månad för att överhuvudtaget få andas. Jag skämtar inte när jag säger att varje helg har varit uppbokad. Det har varit uppstigninng innan sju  varje morgon i hela augusti. Nu helt plötsligt är det premiär och sen är det uppehåll och livet återgår till det normala. Så varför har jag sådan ångest inför det? Det normala, det vardagliga...

Snart är det dags för mig att ta tag i teoribitarna på allvar. Ska det bli ett körkort gäller det at jag klarar testet så jag får en spark i baken. Sen gäller det att köra och köra vilket det varit lite si och så med. Det är alldeles för svårt att få tider känns det som.