Idag...

har jag klarat uppkörningen!!!!!!!!!!!!!! Så nu äntligen har jag körkort. Bättre sent än aldrig som man brukar säga.
Så nu är det bara bil som fattas. Har någon ett bra tips på en liten bil så tipsa gärna!

Allas våran Matilda har bestämt sig för Schweiz. Ett litet internt skämt till henne är ju att nu får hon kanske se alperna... Helt rätt beslut om jag får säga min mening. Det är väldigt utvecklande att komma till ett nytt land och lära sig ett nytt språk. Innebandymässigt kanske man inte märker så mycket att man utvecklas i första hand, men de erfarenheter man får gör att innebandyn också utvecklas enormt.
Vi kommer såklart sakna henne oerhört! Å även fast hon inte erkänner det så har hon blivit mer stockholmare än vad hon vet själv! Dessutom är hon till och med bättre på stockholmska än Frida Lindberg. (internt)

Att få TV-tid eller inte, det är frågan


För det första, för att replikera
Johan Sjöstrand så tror jag inte att några damspelares bloggar har inverkan på hur ett tv-avtal med TV4 utformas. Det är väl inte vårt intresse (läs damspelare) som ska styra, för jag hoppas på att det finns fler än vi själva som vill att daminnebandyn ska visas i TV. Är det så att vi som spelare har ett ansvar för hur ett avtal är utformat så är det mycket sorgligt. Att ha insyn i denna process är såklart omöjligt. Det vi kan göra är att bl.a. visa upp en bra innebandy, se till att profiler kommer fram snarare än trycks ned och vi kan engagera oss i våra föreningar så att de jobbar för att skapa ett större intresse. Fast det kanske behövs att vi står på barrikaderna också, vad vet jag? Sen kan jag hålla med om att det tycks alldeles för lite när det gäller daminnebandy. När en ny landslagslednnig presenteras för herrarna blir det ett fasligt liv på tyckarna. Jag undrar var alla som tycker och tänker om daminnebandyn finns, eller är det så att det är spelarna själva som måste tycka och tänka hela tiden?

 

Personligen hade jag ingen aning om att ett tv-avtal skulle förhandlas och jag hoppas på att förbundet gjort allt vad som står i sin makt för att sälja in damerna. Har man inte gjort det har man sålt sin själ till...ja ni vet vem.

 

För det andra är jag inte hundra ännu på vad avtalet innebär. Det talas om att det trots allt kommer att sändas dammatcher på TV4 och självklart är det min förhoppning. Annars är det mycket tråkigt och ett steg tillbaka för daminnebandyn även om det faktiskt kanske är så att innebandyn som produkt stärks i och med TV4-satsningen. Nu har jag inte svart på vitt om daminnebandy ska visas i tv eller inte, men självklart tycker jag att man misslyckats kapitalt att förvalta det vi visade förra säsongen om man inte får in tv-tid i rutan.

Tillbaks på ruta ett, i en handvändning!

Som sagt så tror jag inte att sista ordet är sagt här. Är det någon som sitter på fakta om hur det kommer se ut så upplys mig gärna!

 

Försäsongen går sin gilla gång. Eftersom det varit VM så har jag tagit lite extra semester. Den behövdes. Helt plötsligt kände jag att jag hade ont här och där, antingen har jag ignorerat det förut eller så vill kroppen ha regelbunden innebandyträning.

Jag fick en kommentar om att jag skulle skriva lite om Balrog och försäsongen, men tyvärr är försäsongen så oglamorös att det knappast finns något att berätta. Så mycket kan jag säga att de nyförvärv vi presenterat hittills känns som mycket bra tillskott och de som lämnat kommer att vara otroligt saknade. Det är jobbigt när "familjen" förändras men tyvärr någonting man får vänja sig vid i elitserien.

Glad midsommar på er!


Uppdatera mera?

Jag kan säga att det råder stiltje i mitt bloggande, det verkar vara ett ganska allmänt syndrom i innebandybloggarnas värld.

De senaste veckorna efter VM-Guldet har varit en känslomässig berg- och dalbana. Först den totala urladdningen och lyckan men sen den totala tomheten... Det var absurt att komma till jobbet, slå på datorn och hjälpa kunder med fakturaproblem på måndagen.
För att spela nästa VM ska man fortsätta med innebandy i tre säsonger till, herregud jag kan inte ens se fram till seriestart just nu. Allt som heter innebandy känns väldigt avlägset just nu.

Guldet togs tillbaka med vissa problem, men jag undrar om det inte gjorde att det kändes lite bättre att stå där med guldet runt halsen. Semifinalen var en pärs och för de som varit med förut tror jag semifinalen var den absolut tuffaste matchen mentalt under hela VM. Vad jag har läst finns det en del som tycker att vi borde glänst mer, gjort si och gjort så. Jag som hela tiden trodde det var VM och inte DM jag var på, aj då...jag visste faktiskt inte att det fanns stilpoäng att utdela!
Herrlandslaget var en sudden från att förlora guldet i Globen och just detta gjorde ju VM så himla mer intressant. Den dagen Finland och Schweiz inte bjuder upp till dans i Dam-VM kommer jag allvarligt börja fundera över innebandyns framtid.

Ett stort bestående minne från VM kommer alltid vara det stöd vi hade på läktaren. Coach Mange hade platsat vilken dag som helst på Norra Stå(och då menar jag i röstresurser och förmågan att hålla på sitt lag). Det var svårt att inte bara le konstant när de blågula stämde upp i sina egenkomponerade hejaramsor. Fias ramsa blev en favorit och gick varm även på banketten...

Men nu är det dags att se framåt!

Silly Season känns lugn. Det verkar röra på sig ovanligt lite just nu.
Jag är spänd på vad Täby har att komma med, Jag hade förväntat mig en massiv satsning från deras sida men än så verkar det vara lugnt hos Täby också.
Och var hamnar Örjan? Eller blir han kvar iallafall, än har vi inte sett slutet.


Göran N tyckte inte att vi passade i kostym under VM. Eller dräkt som han faktiskt kallade det. Då ska han bara veta att 1997 hade vi roströda kavajer med kort ärm, blåa ballongbyxor och sandaler med spetsig tå.

Eller i Borlänge 1999 då vi hade en fin stor linnekostym med tillhörande scarf...

Klart Slut!