Limpan blev årets spelare! Det har känts ganska självklart ett tag nu. Hon är så duktig vår lilla Limpa.
Jag kommer ihåg när jag och Big skulle dela ut matchens lirare i en St:Erikscupsfinal för ca 7 år sedan. Vi tyckte det var självklart att den tjejen med det utsläppta håret och fotbollsskorna skulle ha priset. Den tjejen var Limpan och se vad det blev av henne. Jag är stolt över Limpan, vi har spelat ihop ganska länge nu och det har bara varit en tidsfråga tills hon skulle ta det där sista steget

En annan av de stora förtjänar också uppmärksamhet. Camilla Granelid väljer att sluta och hon förtjänar all respekt i världen. Camilla är den typen av spelare som aldrig ger upp och som har ett driv på planen som många skulle döda för. Många landslag har byggts runt Kastrullen och är det någon som är värd ett SM-Guld så är det hon. Hoppas det går bra med värdshuset, men det gör det med all säkerhet när Kastrullen är inblandad.

Nedräkningen har börjat, tre träningar kvar nu.
Media försöker hetsa upp lite inför finalen, och det förstår jag för det är ju alltid intressant. Tyvärr finns det ju inte så mycket att hetsa om. Det är liksom inte Iksus kopp med te att hetsa. Även om jag vet att Curtan är en liten hetsporre. Vi har haft ganska högljudda "diskussioner" under matcher kan man säga. Oftast slutar diskussionerna med att vi är oense men oftast blir vi snabbt sams igen efteråt och det är tur för jag är en sådan som är väldigt arg i några minuter men sedan glömt bort varför jag ens brusade upp...
Jag får iallafall tydligen stå för det mesta av hetsandet i media. Eller hetsande...nja...
Om man tycker det är att hetsa att spekulera i om vi kunnat ta IKSU tidigare år så får man tycka det. Själv känns det helt betydelselöst. Dessutom ren spekulation. Det är ju nu det gäller.
Jag förstår att det känns tråkigt när det inte blir några "ordkrig", men just nu är ju läget att inget lag vill ge det andra tändvätska.
Vi får väl se om det blir något ordkrig, annars kan säkert jag och Curt bjuda upp till ett "battle" i direktsändning ;-)


Ofta beskrivs IKSU som " det tysta kollektivet" och vi som individualisterna. Jag antar att både vi och Iksu är ganska trötta på den beskrivningen.  Det känns hyfsat passé att komma dragandes med att vi inte skulle vara ett starkt kollektiv eller att Iksu skulle sakna individualiser. I ett framgångsrikt lag krävs ju båda delar.
Våran lagdynamik är förstås precis lika "tight" som alla andra lag uppfattar sin. Ansos beskrivning om hur hon trodde jag var när hon kom till Balrog säger det mesta...hon var ju nästan rädd för mig... ha ha...
Nä nog med svammel!

Ses i Globen!

Nu kittar vi upp det här stället som Anso hade sagt. Eller nåt...

Nä men vi drar igång nu va? Jag kan inte vänta längre. I söndags kände jag evig tacksamhet att det var två veckor kvar till finalen. Det var för mycket känslor på en gång. Ungefär 5 års uppdämd besvikelse bara rann av axlarna och för att ladda om kändes två veckor ganska optimalt.
Med facit i hand så var det fel. Jag är på tårna, laddad och redo att köra! Nu helst...
Det finns bara glädje just nu att äntligen få visa vad vi kan.

I måndags var jag på AIK-Täby med resten av laget. Vi fick se en avslagen tillställning i en hall som det tydligen var över 2000 pers i. Jag var ganska spänd på att äntligen få se Täby live, det har ju varit en och annan hyllningskör avseende dem både i media och av de flesta i mitt lag. Tyvärr, jag är inte ett dugg frälst. Det såg segt ut, och dessutom saknade jag en Rickie som så totalt ägde förra slutspelet och en Edlund som aldrig missar mål.
När jag såg matchen på tv i torsdags kändes det ungefär likadant...Dessutom var det lite tråkigt när det spårade ur på slutet.

Kul med hur man får uppföra sig i Svenska Superligan. I damelitserien får du en utskällning efter noter om du skriker "Nej" lite för högt när domarna missar ett inslag. I SSL som det så fint heter får du skälla och skrika, crosschecka folk i ryggen vid mål ja är du tränare får du till och med skrika hur "jävla dåligt" det är. Allt medans de nominerade till årets domarpar bara blundar.
Visst det kanske är så det fungerar nuförtiden, det kanske bara är vi andra som inte fattar vad ett slutspel handlar om.

Globen blir fullsatt, det lär vara en ganska tvär kontrast till 200 i Botkyrkahallen. Jag hoppas att vår fantastiska klack hörs även i Globen och att alla ni som håller på Balrog verkligen låter det höras.

Till sist... Ni som bara tänkt gå på herrfinalen...tänk om! Det blir åka av redan 12.30!

Sitter i bussen, vi lämnade precis Mölnlycke. Jag känner lycka.
Vi funderade på om vi skulle ta med semifinalspöket som maskot till Globen, vi har ju trots allt hängt ihop ganska många år nu. Vi får fundera lite vidare på det.

Annars var matchen lite avvaktande från båda håll, men vi gjorde mest mål och då vinner man tillslut. Dessutom hade vi marginalerna på vår sida den här gången.

Jag har ont i kroppen, på något sätt hamnade jag underst i den hög av galna Balrogspelare som kom över oss i slutsignalen. Låg kvar på golvet och grät en skvätt, antagligen mest av lycka.

Pixbo ska ha cred! De är roliga att möta även om de i dessa matcher varit lite väl tillbakadragna. Förbannat trevliga efter slutsignalen och viker inte en tum ute på plan. Precis som det ska vara!

Nu ser vi fram mot finalen, allt är möjligt!

Å till sist!
"Gråt inte över glömd ost"