comeback eller nå liknande...
Vi har precis mött Täby och Täby är bra. Täby kommer vara dominernade inom svensk daminnebandy inom fem år om de inte går högdalens öde till mötes, men till skillnad från Högdalen verkar Täby ha en stark organisation bakom sig. Men helt allvarligt, jag blir inte klok på golvet i Tibblehallen, det känns helt omöjligt att spela innebandy på och hade det inte varit för att jag kände mig baktung som få idag så hade jag nog skyllt lite av min insats på golvet. Eller förresten, glöm det, bortförklaringar känns inte som min grej idag och jag erkänner att jag var totalt ohet!
I ett land på andra sidan östersjön pågår någonting som kallas för europacupen. IFF kämpar hårt för att göra turneringen respekterad och något värt att ta på allvar. Jag tappade all min tro på Europacupen för några år sedan i Prag vilket jag redan berättat om i min blogg tidigare. Däremot så verkar Rönnby satsa stenhårt på cupen om man får tro deras ordförande men efter att ha sett intervjun med Helena Lundqvist på innebandymagazinet.se så är jag tveksam till om den informationen nått spelarna. Jag vet hur det känns att åka till en turnering och känna att det är bortkastade pengar, men vi i Sverige är lite bortskämda, för tjecker, ryssar, letter och de andra betalar säkert ur egen ficka för att vara med om upplevelsen att möta de bästa. Frågan är hur man gör turneringen mer prestigefull för de svenska lagen. Prispengar? Champions Leauge upplägg? Ja något måste nog ske.
För övrigt så är Dietlikon ett av europas absolut bästa lag och kanske, kanske, kanske finns möjligheten att de helt enkelt var bättre än Rönnby idag. Men vad vet jag...
Gittan skriver en av Innebandysveriges bästa bloggar och har lagt ut en gammal, gammal bild föreställande mig och Kotten. Jag trodde sådana bilder var preskriberade... Nu är hämnden ljuv, jag funderar bara på hur. Kanske ett foto eller kanske skulle jag påminna henne om något av smeknamnen hon fick under högdalentiden. Hmmm...tåls att tänka på!
Gittan var förövrigt en hejare på att fixa innebandyfester. Vi i Högdalen arrangerade fester och sålde biljetter. Var man duktig lyckades man sälja 10, men Gittan lyckades med att sälja slut på alla biljetter. Hon sålde säkert 300 biljetter själv och hade öppet hus kvällen innan festen. Hade man ingen biljett fick man åka hem till Gittan och hämta en biljett men då gällde det att man hade tur så att det fanns någon biljett kvar. På den tiden var innebandystockholm en enda stor familj. man var hej och tjenis med alla. Både herr och damelit umgicks flitigt. Själv var man knappt torr bakom öronen utan stod med stora ögon och tittade när "Agge", "Burken" "Rogge" "Slungan" och de andra partajade. Det är något som helt har försvunnit nu, antagligen i takt som innebandyn utvecklats eller så är det helt enkelt så att ingen har tagit över efter Gittan, var är vår tids innebandy-Bindefeldt???
Det är otroligt kul med alla talanger som finns inom innebandyn. De som har fått växa upp med innebandyn kommer förhoppningsvis gå en ljus framtid till mötes. De kan i sina bästa stunder få oss "lite äldre" att se ut som rundningsmärken och det känns bra att daminnebandyns framtid är tryggad. Ranja Varli t.ex. är en av de som kommer dominera. Glöm inte var ni läste det först...
För övrigt är jag inte heller speciellt road av Viking romas framfart. Är lite orolig för inslaget på sporten som ska visas på söndag....
Nu är det dags att ladda för match mot Falun. Godnatt.
jo Dietlikon är väl Europas bästa lag, kanske?
Skulle va intressant att se dem möta er...
vad tror du, 50-50?
Hej Minne!
500 poäng = otroligt imponerande - jag bockar och bugar för vår störste :-)
Europacupen - känns lite som Lunkan pratde med IB-mag i fel läge -- hennes vinnarskalle tar lite överhanden :-)- jag tror att de så här i efterhand har lärt sig otroligt mycket och kommer att vara mer förberedda nästa gång.
Turneringen är betydligt bättre än tidigare och det beror på att det är bättre lag som deltar (dels i och med kvalet mellan de bästa ländernas tvåor, men dels för att ett par lag blivit mycket bättre från de mindre nationerna) och Rönnby hade tre tuffa matcher + två seriematcher helgen innan i benen = väldigt tufft att hantera inför en semifinal som dessutom startar kl. 10.30 (vilket är en ovan tid att spela för de flesta lag).
Nu hade i och för sig Ixsu samma schema - förutom mer vila innan semifinalen, men helt klart bör SIBF se över spelschemat för damerna så det inte ligger dubbelmöte i direkt anslutning. När det gäller spelschemat i turneringen, så hanteras detta mycket av arrangören som givetvis vill ha bra matcher på kvällarna (=blir mycket svenskt och finskt i detta fall) och sedan är det mer lottningen som avgör om man spelar tidigt eller inte i semifinalen och i vissa fall halltillgången.
När det gäller Dietlikon så är dom imponerande att se och de hade två mycket bra femmor att tillgå (dom flesta pratar bara om förstafemman) - Röös och Hjelm hade dessutom mycket stor del i deras framgång och med en notorisk målskytt som Anderegg & härföraren Berner, så blir de mycket svåra att slå.
Sedan kan man alltid konstatera att två rättvisa resultat hade gett Ixsu guldet och Rönnby bronset (om man tittar till chanser och vem som förde spelet), men det gäller att göra mål + ha lite flyt - de hade tyvärr inget av de svenska lagen sista dagen...
Personligen är jag mycket stolt över vår representation i turnering - alla 4 lagen skötte turneringen mycket proffsigt gentemot arrangörerna/IFF/motståndarlag = var goda ambassadörer för sverige, vilket känns väldigt bra.
Att jag själv var usel i den traditionella matchen mellan IFF och arrangören kan jag bara skylla på att Widars klubba var mentalt trött när jag fick låna den :-)
Vi hörs
Martin Wolmhed
Hello admin, nice site! Good content, Beautiful design, thanks! Greetings