Minne

Jag är så fruktansvärt besviken, vi var verkligen inte värda att vinna.
Så går det när man möter ett lag som spelar med hjärtat bultande utanför tröjan och som springer som de aldrig gjort förut. Innan första perioden var över hade 14 läckra laxar redan gett bort matchen och stod och undrade vad som hände.
Sedan var det som att någon eller något(antagligen vi själva) hade bestämt sig för att trycka ner oss ordentligt i skorna för varje gång vi fick in en boll så kom KAIS med sin ungdomliga entusiasm och slängde in en boll till. In your face kan man kalla det, Right back at ya, eller so long suckers!

Ska jag vara ärlig så tror jag att årets elitserie kommer bli ett getingbo där alla slår alla. De lag som redan nu verkar ha satt sitt spel kommer tuffa på medans vi andra får slita hund tills vi hittat antingen det eller hjärtat och då blir vi livsfarliga.

KAIS var grymma, de kommer ställa till det för fler lag med den inställningen och den härliga hemmapubliken.

För att nämna Falun så är ryktet om deras död betydligt överdrivet. Falun har mer namnkunnigt lag än de flesta andra lag och kommer definitivt också vara att räkna med framöver. Har man över 120 landskamper i truppen så finns det en del rutin att falla tillbaka på..

 Annars är det inte så mycket att skriva, det är svårt att hitta saker att skriva om just nu. Arbete och andra funderingar tar större delen av tiden men jag hänger med i snacket på nätet och det verkar vara blogglistor som dominerar de flesta bloggare just nu. Vem man läser och varför, vilken lista man vill vara på och vilken lista man inte bryr sig om. Jag läser de flesta bloggarna eftersom jag tycker det är kul att se hur innebandyvärlden mår. Vissa är bättre än andra och vissa verkar ha som sin uppgift att göra påhopp och ta billiga poänger i vart och varannat inlägg. En del bloggar är åsiktsmaskiner och en del är beskrivningar av vardagen. Jag gillar alla på ett eller annat sätt, kanske någon undantagen men hursomhelst är det kanske innebandyns svar på den informationsbrist och medietorka som vi är drabbade av. Kanske är detta vårat sätt att ta saker i egna händer, för skriver ingen om oss så får vi skriva själva. "The Medium is the message" som Marshall McLuhan en gång sa. Bloggarna förmedlar vår önskan att bli hörda mer än den förmedlar informationen som vi skriver i bloggarna.

Nej nu blev det för "djupt", det får räcka för idag tror jag.