Uppdatera mera?
Jag kan säga att det råder stiltje i mitt bloggande, det verkar vara ett ganska allmänt syndrom i innebandybloggarnas värld.
De senaste veckorna efter VM-Guldet har varit en känslomässig berg- och dalbana. Först den totala urladdningen och lyckan men sen den totala tomheten... Det var absurt att komma till jobbet, slå på datorn och hjälpa kunder med fakturaproblem på måndagen.
För att spela nästa VM ska man fortsätta med innebandy i tre säsonger till, herregud jag kan inte ens se fram till seriestart just nu. Allt som heter innebandy känns väldigt avlägset just nu.
Guldet togs tillbaka med vissa problem, men jag undrar om det inte gjorde att det kändes lite bättre att stå där med guldet runt halsen. Semifinalen var en pärs och för de som varit med förut tror jag semifinalen var den absolut tuffaste matchen mentalt under hela VM. Vad jag har läst finns det en del som tycker att vi borde glänst mer, gjort si och gjort så. Jag som hela tiden trodde det var VM och inte DM jag var på, aj då...jag visste faktiskt inte att det fanns stilpoäng att utdela!
Herrlandslaget var en sudden från att förlora guldet i Globen och just detta gjorde ju VM så himla mer intressant. Den dagen Finland och Schweiz inte bjuder upp till dans i Dam-VM kommer jag allvarligt börja fundera över innebandyns framtid.
Ett stort bestående minne från VM kommer alltid vara det stöd vi hade på läktaren. Coach Mange hade platsat vilken dag som helst på Norra Stå(och då menar jag i röstresurser och förmågan att hålla på sitt lag). Det var svårt att inte bara le konstant när de blågula stämde upp i sina egenkomponerade hejaramsor. Fias ramsa blev en favorit och gick varm även på banketten...
Men nu är det dags att se framåt!
Silly Season känns lugn. Det verkar röra på sig ovanligt lite just nu.
Jag är spänd på vad Täby har att komma med, Jag hade förväntat mig en massiv satsning från deras sida men än så verkar det vara lugnt hos Täby också.
Och var hamnar Örjan? Eller blir han kvar iallafall, än har vi inte sett slutet.
Göran N tyckte inte att vi passade i kostym under VM. Eller dräkt som han faktiskt kallade det. Då ska han bara veta att 1997 hade vi roströda kavajer med kort ärm, blåa ballongbyxor och sandaler med spetsig tå.
Eller i Borlänge 1999 då vi hade en fin stor linnekostym med tillhörande scarf...
Klart Slut!
De senaste veckorna efter VM-Guldet har varit en känslomässig berg- och dalbana. Först den totala urladdningen och lyckan men sen den totala tomheten... Det var absurt att komma till jobbet, slå på datorn och hjälpa kunder med fakturaproblem på måndagen.
För att spela nästa VM ska man fortsätta med innebandy i tre säsonger till, herregud jag kan inte ens se fram till seriestart just nu. Allt som heter innebandy känns väldigt avlägset just nu.
Guldet togs tillbaka med vissa problem, men jag undrar om det inte gjorde att det kändes lite bättre att stå där med guldet runt halsen. Semifinalen var en pärs och för de som varit med förut tror jag semifinalen var den absolut tuffaste matchen mentalt under hela VM. Vad jag har läst finns det en del som tycker att vi borde glänst mer, gjort si och gjort så. Jag som hela tiden trodde det var VM och inte DM jag var på, aj då...jag visste faktiskt inte att det fanns stilpoäng att utdela!
Herrlandslaget var en sudden från att förlora guldet i Globen och just detta gjorde ju VM så himla mer intressant. Den dagen Finland och Schweiz inte bjuder upp till dans i Dam-VM kommer jag allvarligt börja fundera över innebandyns framtid.
Ett stort bestående minne från VM kommer alltid vara det stöd vi hade på läktaren. Coach Mange hade platsat vilken dag som helst på Norra Stå(och då menar jag i röstresurser och förmågan att hålla på sitt lag). Det var svårt att inte bara le konstant när de blågula stämde upp i sina egenkomponerade hejaramsor. Fias ramsa blev en favorit och gick varm även på banketten...
Men nu är det dags att se framåt!
Silly Season känns lugn. Det verkar röra på sig ovanligt lite just nu.
Jag är spänd på vad Täby har att komma med, Jag hade förväntat mig en massiv satsning från deras sida men än så verkar det vara lugnt hos Täby också.
Och var hamnar Örjan? Eller blir han kvar iallafall, än har vi inte sett slutet.
Göran N tyckte inte att vi passade i kostym under VM. Eller dräkt som han faktiskt kallade det. Då ska han bara veta att 1997 hade vi roströda kavajer med kort ärm, blåa ballongbyxor och sandaler med spetsig tå.
Eller i Borlänge 1999 då vi hade en fin stor linnekostym med tillhörande scarf...
Klart Slut!
Kommentarer
Postat av: Ingrid i Ume
InnebandyMINNEn ... ser fram emot ... att läsa dina texter på någon "sajt" om du någon gång får tid och lust
Skrev om dig på min blogg i veckan, att jag gärna läser det du skriver.
Egen spalt
innebandyMINNEn
Må så gott, hoppas du får vila något i sommar
Postat av: Anonym
Hellre kvalitet än kvantitet, fortsätt i samma stil :-)
Postat av: Anonym
Kan du inte skriva lite vad som händer i Balrog under sommaren, om nyförvärv, träning och sånt!?!? Skulle vara roligt att läsa
Trackback