Är detta rätt?

Jag sitter lite smått chockad över att få höra om avstängningen av Micke Karlsson. Kanske är jag jävig i frågan men är inte straffet lite väl hårt? Är det för att statuera exempel som Micke blir avstängd så länge? Att han får ett av de strängaste straffen i innebandyns historia gör att jag undrar vad det är som håller på att hända! Ska alla 28 spelare stängas av i tre månader? Det uppstår en mängd frågor i det här fallet som jag hoppas får sitt svar.

Båstad Outdoor Open spelades i början av Augusti, först i september bestämmer Innebandyförbundet sig för att göra en anmälan och två månader senare den 31:a oktober meddelas beslutet. Skall det få ta så lång tid för ett sådant hät beslut att tas? Jag förstår att det ska samlas in material från berörda parter men att det ska ta 3 månader från förseelse till straff är bortom min förståelse. 

Vad får detta för konsekvenser?  Jo såklart är det först och främst en personlig tragedi för Micke. Hade jag blivit avstängd i 3 månader vet jag inte hur jag reagerat, antagligen blivit helt förkrossad, dessutom bli hemskickad från ett landslagsläger med svansen mellan benen...nä det känns inte schysst.
För Balrog blir konsekvenserna såklart kännbara. Micke kan i sina bästa stunder vara sklillnaden mellan vinst och förlust för demonerna och jag vill inte ens spekulera i hur det värsta scenariot kan bli och vilka konsekvenser det medför. Jag antar att man även fått böter och dessutom nu måste ligga ute med Mickes lön (om han har någon).
Självklart ska rätt vara rätt, regler är till för att följas men om förbundet vill statuera exempel, göra en "Lex Mikael Karlsson", så tycker jag att man är ute och cyklar. Straffet måste vara i paritet till brottet och i mina ögon är överfall och våld på plan hundra gånger värre än licensbrott. Kära bloggläsare ni kan väl friska upp mitt minne när det gäller Roger Almgrens avstängning efter AIK-Råsunda för någon säsong sedan. Hur lång blev den? Vad blev konsekvenserna?

Nu kommer en överklagan som jag hoppas förbundet lyckas behandla på mindre än tre månader. Vad jag har hört så var AIK och Balrog överrens om att Micke skulle spela i Båstad, detta om något borde i i mina ögon vara förmildrande omständigheter men vill förbundet vara paragrafryttare i det här fallet så har de gjort ett toppenjobb!
Självklart bör det tas seriöst på licensfusk, och det är viktigt att reglerna följs men spelarna är oftast oskyldiga och även om föreningen drabbas vid en avstängning så är det spelaren personligen som får ta den största smällen.

Det är så jag känner spontant, kanske får jag chans att revidera min uppfattning när nya fakta dyker upp.

Lite kort från Scandic Hotel, Örnsköldsvik

Ligger på rummet på hotellet och slöar. Har lite fritid nu efter frukost innan lunchen ska pressas ned vid 11.30-tiden.
Igår var det match mot Dalen och matchen blev som det brukar bli mot Dalen borta. Spelövertag, men svårt att få in bollen. Dalen kontrade in några mål och vi fick slita hårt för att hålla undan på slutet. När slutsignalen ljöd kändes det ändå skönt med tre poäng för detta var vår match. Att det stod 0-0 efter första perioden är egentligen sjukt. Det kändes som om vi knappt försvarade oss den perioden.

Idag är det match mot Ö-Vik, det blir nog också en tuff drabbning. Sen rullar bussen hem och strax innan 02 borde mitt huvud ligga på kudden där hemma. Innan dess har vi säkert hunnit avverka en mängd kassa filmer på bussen. Resan upp hade dock ett undantag. "Se upp för dårarna" föll mig faktiskt i smaken.
Annars var allt som vanligt, Anso pluggade på sina obegripliga tal, Amanda och Hiertner pluggade lite mer begripliga mattetal, Limpan sov en massa, Dalle åt sitt grönsaksgodis, och Hanna O och Sara E retades och slogs mest hela tiden med varandra.

Hundra år senare...typ

Ja nu har jag bestämt mig för vad jag tycker om vår tids stora fråga. Om det som de lärde tvistar om. Kanske den moderna tidens svar på Inkvisitionen. För sällan har något delat eller enat innebandysverige så som kameravinkeln.

Jag har gett det några matcher men blir inte klok på varför man sänder från kortsidan. Jag vet inte varför men det känns som om jag missar någonting hela tiden. När laget närmast kameran ställer upp i en pointuppställning i uppseplen hamnar en massa spelare utanför bild och jag har svårt att se var man kan spela upp bollen. Kanske är det bara vi innebandynördar som vill se ytor och passningsvägar men jag förstår faktiskt inte vitsen med kortsidan.

Vem vet, kanske får vi stå med långnäsa om några år när alla idrotter sänds från kortsidan men just i det här fallet önskar jag att innebandyn kunde ha dragit i handbromsen lite när det gäller att vara ung, fräsch och nyskapande som idrott.

Upp och ner

Ok, vi gjorde på något sätt en förvandling på en vecka. Från att ha spelat som krattor för en vecka sedan så var det ett helt annat lag som stod i Botkyrkahallen idag.

På uppvärmningen fick jag frispel ungefär tusen gånger. Hade inte musiken för låg volm eller ingen volym alls så spelades "Gucci Gucci, Prada Prada" i ungefär 20 minuter. Den som kom på iden att mixa en hyfsad låt med en monoton mansröst som skanderar "Gucci Gucci, Prada,Prada borde skämmas. Nej kom igen nu matchgruppen! Ny skiva med fler än två låtar som vi kan använda på uppvärmningen är prio ett till nästa hemmamatch.
Endre tyckte också att matcharrangemanget var sisådär, dessutom brukar de vara snabba att påpeka hur tyst det är i Botkykahallen och de har de all rätt att göra! Däremot känns det som om man inte kan jämföra Södervärn och Botkyrka. Att jämföra konkurrensen med övrigt utbud i Stockholm och på Gotland är omöjligt. Artiklar i Gotlandstidningarna varje dag och en notis i "Mitt i Botkyrka" en gång i månaden är den skilda verklighet vi lever i. Att få en riktig hemmapublik som inte bara består av föräldrar är en dröm för oss stockholsmlag. Så var ödmjuka med er situation, den är tyvärr unik Endre! Därmed inte sagt att man iallafall kan försöka göra något bra....(nu gav jag en känga till min egen förening för alla som tyckte jag var otydlig)

Matchen då...
Vi hade ställt in oss på en jämn match men efter första perioden hade bollarna trillat in i en jämn ström bakom Endres målvakt. Vi lät inte Endre vända upp med fart och vann i stort sett alla lösa bollar. Jag tror att Endre håller med om att domarna var katastrof. Oftast är det bara ett lag som tycker att domarna är dåliga men den här gången var vi eniga tror jag. För att nämna lite om deras insats: Det började med tveksama utvisningar för att fortsätta med ett missat mål då Anso sprätte upp den högt i taket. Bollen tog i nätet som rasslade men domaren som stod rätt placerad missade detta uppenbara. För att kompensera sitt misstag blundade de senare för en ganska solklar hög klubba och vi fick tillbaka ett mål.
Lite senare blåste de frislag, men hade visst glömt att det finns något som heter fördel då Endre var på väg i ett solklart 3 mot 1 läge men fick istället ett frislag på mittplan. Detta skulle såklart också kompenseras, så några utvisningar senare hade man jämnat ut det hela. I ett pressat läge skriker jag till mig bollen bakom mål och vill göra en blixtsnabb spelvändning. Då lyckas domaren stå i bollbanan så jag får skrika på honom att flytta sig. Självklart klarar han inte detta och jag får hämta upp bollen långt ner i sarghörnan med spelare i ryggen. Lite senare står han även i vägen för Endres uppspel. Ja... de kom in snett helt enkelt. Jag som har svurit på att inte gnälla så mycket på domarna får nog ta och förnya mitt löfte för igår gick det åt...ja ni vet vart.

Endre var helt klart inte på topp igår, och vi fick tillbaka lite självförtroende, det är väl så man kan sammanfatta matchen.

Jag fick en ganska otydlig kommentar om att vi borde kunna zorra i damelitserien som Daniel Magic Johansson. Snark....
I Balrog är vi stolta över att vi inte kan zorro!
Amanda och Helga kan egentligen, men spar på sina konster tills det verkligen behövs. För det vet ju alla, att stora matcher avgörs med "zorrokonst"!

Vilken kölhalning

Jag är så fruktansvärt besviken, vi var verkligen inte värda att vinna.
Så går det när man möter ett lag som spelar med hjärtat bultande utanför tröjan och som springer som de aldrig gjort förut. Innan första perioden var över hade 14 läckra laxar redan gett bort matchen och stod och undrade vad som hände.
Sedan var det som att någon eller något(antagligen vi själva) hade bestämt sig för att trycka ner oss ordentligt i skorna för varje gång vi fick in en boll så kom KAIS med sin ungdomliga entusiasm och slängde in en boll till. In your face kan man kalla det, Right back at ya, eller so long suckers!

Ska jag vara ärlig så tror jag att årets elitserie kommer bli ett getingbo där alla slår alla. De lag som redan nu verkar ha satt sitt spel kommer tuffa på medans vi andra får slita hund tills vi hittat antingen det eller hjärtat och då blir vi livsfarliga.

KAIS var grymma, de kommer ställa till det för fler lag med den inställningen och den härliga hemmapubliken.

För att nämna Falun så är ryktet om deras död betydligt överdrivet. Falun har mer namnkunnigt lag än de flesta andra lag och kommer definitivt också vara att räkna med framöver. Har man över 120 landskamper i truppen så finns det en del rutin att falla tillbaka på..

 Annars är det inte så mycket att skriva, det är svårt att hitta saker att skriva om just nu. Arbete och andra funderingar tar större delen av tiden men jag hänger med i snacket på nätet och det verkar vara blogglistor som dominerar de flesta bloggare just nu. Vem man läser och varför, vilken lista man vill vara på och vilken lista man inte bryr sig om. Jag läser de flesta bloggarna eftersom jag tycker det är kul att se hur innebandyvärlden mår. Vissa är bättre än andra och vissa verkar ha som sin uppgift att göra påhopp och ta billiga poänger i vart och varannat inlägg. En del bloggar är åsiktsmaskiner och en del är beskrivningar av vardagen. Jag gillar alla på ett eller annat sätt, kanske någon undantagen men hursomhelst är det kanske innebandyns svar på den informationsbrist och medietorka som vi är drabbade av. Kanske är detta vårat sätt att ta saker i egna händer, för skriver ingen om oss så får vi skriva själva. "The Medium is the message" som Marshall McLuhan en gång sa. Bloggarna förmedlar vår önskan att bli hörda mer än den förmedlar informationen som vi skriver i bloggarna.

Nej nu blev det för "djupt", det får räcka för idag tror jag.


Skämtar de med oss?

TV-4 gjorde sitt bästa för att "snacka upp" sändningen imorse eller?

Korpsport

De som aldrig blev något i andra idrotter.


Suck...

Kristin Kaspersen är mer än välkommen ner för att köra korpinnebandy en måndag i Botkyrkahallen.
Vi slänger som vid varje träning in klubborna i en hög på golvet och sen delar vi lag. Vilken klubba man får spela med spelar ingen roll, alla är ju likadana ändå. Sen ställer vi fram småmålen och kör lite. Jag brukar sitta minst en gång i ribbstolen men vi har ju ingen sarg så då är det ju lättare att hamna där ute. Självklart som alla förstår så är det ju av egen kraft jag hamnar i ribbstolen för i innebandy rör vi ju inte varandra.
Efteråt sitter vi och snackar goa "riktiga"  idrottsminnen från när vi var 12 år och spelade fotboll.