Var hälsad 2007

Så var det 2007!

Då jag inte brukar avge nyårslöften så har jag inte gjort det inför i år heller. Däremot lovar jag att 2007 kommer bli ett bättre år än helvetesåret 2006. På alla sätt och vis! Så det är med en positiv känsla som vi går in på det nya året.

Självklart kommer här min innebandyrelaterade lista för år 2006.



Årets matcher:

3. Balrog-Endre 12-3

En kollosalt rolig match. Premiär och allt stämde. Mål i Powerplay och i boxplay. Att Endre gjorde en mindre bra match glömmer vi för ett tag. Det nya Balrog gick på tre hela femmor och gjorde det med tempo för första gången i historien.

2. Balrog-Iksu 5-4
Uppoffrande och fysiskt spel från Balrogerna lönade sig. Ett i stort sett vattentätt spel i boxplay säkrade segern då vi bestämde oss för att spela med en man mindre de sista 5 minuterna.

1. Rönnby-Balrog 1-4
Heta känslor, värdelösa domare och miljarder sumpade målchanser från båda hållen. Med revanschglöd i ögonen vann vi trots att vi för en gångs skull inte vann skottstatistiken. Men det är dessa matcher man längtar efter. De som får en att koppla på "the eye of the tiger" de som man bara måste vinna för hederns skull. Det närmaste man kommer är slutspelmatcher.

Årets personliga innebandyhändelser för Hermine:

3. Dundermissen i Västerås
I boxplay är vi som vanligt grymt heta . Limpan ser att jag tänker göra en löpning på djupet och lägger en perfekt macka. Det är bara att ta emot, runda målvakten och sedan lägga in bollen i ett sjukt stort öppet mål. Om jag ville hade jag kunnat moonwalka in bollen. En detalj bara, jag lyckas lägga den en halvmeter utanför målet.

2. Utvisad för hårt spel
Så hände det då till slut. Det som bara händer en gång vart fjärde år. Efter 10 säsonger i elitserien och ett snitt på 1 utvisningsminut per säsong för avstånd, slag och liggande spel så fick jag äntligen till det. En liten lätt tackling vid sargen och Petra Kundert hälsade på i vårt avbytarbås. När domaren höjde armen så var det bara att gå och sätta sig.

1. Mål i öppen kasse mot IKSU
Jag har försökt alldeles för många gånger. Jag har försökt lyfta in bollen men den slinker alltid precis utanför. Mot IKSU kom jag på lösningen! En stenhård längs marken var mitt recept och helt plötsligt satt den! Det är i de små tillfällena man måste hitta glädjen.


Juluppehåll

Man kan säga att jag tog ett tidigt juluppehåll, iallafall när det gäller bloggandet.
Det har varit ett evigt flängande den sista tiden men nu är jag på stadig Stockholmsmark igen.
Vi har hunnit med att vinna några matcher, både spelat bra och mindre bra men huvudsaken är ju att det blir vinst.
Vi knäppte IKSU på hemmaplan och sen gjorde Pixbo likadant av bara farten. Det är inte alltid lätt att vara det jagade laget som IKSU är i år. Alla lag vill inget hellre än att vinna just den matchen, I know...

De senaste matcherna har varit eh.. intressanta.. Kumla och Hammarby hemma. 14-2 och 16-2 är ingen rolig läsning. Det roliga var innan matchen mot Hammarby. Under uppvärmningen väller det helt plötsligt in folk på läktarna. Vi undrade om de hade gått fel och inte skulle till Globen istället men tydligen var de där för att titta på oss. Grymt kul även om jag inte vet om de hejade på oss. De kom tydligen från Södertälje ochvad jag har hört viskas är att man trots sammanslagningen inte ser på Balrog med de bästa glasögonen.

Ibland kan jag inte undvika att läsa på innebandynytt.se. Forumet där passerar lågvattenmärke efter lågvattenmärke. Det roliga är att varje tråd, oavsett vad den handlade om från början slutar med att Balrog är diviga, kaxiga osportsliga och i stort sett skyldiga till alla orättvisor i världen. Ingen kan ge ett enda exempel på varför, men jag skulle tycka att det vore otroligt intressant att diskutera fenomenet Balrog. Varför väcks så starka känslor? Är det spelarna i Balrog som är problemet? För en eller två säsonger sedan spelade dessa spelare i andra lag, uppfattades de som kaxiga och dryga då med? Eller är det myten som ger vatten på kvarnen? Inget att grotta ner sig i men intressant.

Sen är vi inte rumsrena i alla lägen men det är inget lag egentligen.

Jul står för dörren, de som känner mig vet att det inte är min favorithögtid. men ju äldre jag blir desto mer uppskattar jag den. Lyssnade till och med på julmusik igår. Peter Jöbacks pojkröst skrålade Gläns över sjö och strand i en alldeles nyss julstädad lägenhet på södermalm. Vem vet ikväll kanske julstjärnan åker fram...

På väg hem från göteborg blev det bomblarm. Ett kvarglömt gosedj...

20061130
På väg hem från göteborg blev det bomblarm. Ett kvarglömt gosedjur skapade värsta pådraget. Brandmän och poliser, evakuering av planet och sen en lång väntan på bagaget. Ska bara vakna till liv sen ska jag börja ladda för matchen imorgon.